Farlig verksamhet

Enligt lag om skydd mot olyckor ska en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och miljön klassas som en farlig verksamhet.


En farlig verksamhet har skyldigheter att analysera riskerna för sådana olyckor, hålla och bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador på människor och miljön. Andra skyldigheter är rapportering vid olycka eller överhängande fara för olycka till myndigheter och möjlighet till varning till allmänheten. Ansvaret för att uppfylla dessa skyldigheter ligger på anläggningsägaren eller verksamhetsutövaren.

Länsstyrelsen beslutar, efter samråd med kommunen, om vilka anläggningar som ska klassas som farlig verksamhet och räddningstjänsten är tillsynsmyndighet för att kontrollera att ovantående skyldigheter efterlevs. Det finns ett antal olika typer av anläggningar som kan omfattas av bestämmelserna för farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor.

Exempel på anläggningar som berörs

  • Sevesoanläggningar enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (direkt angivna i 2 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO))
  • Andra typer av verksamheter som hanterar farliga ämnen i stor omfattning
  • Dammar
  • Kärntekniska anläggningar
  • Vissa flygplatser (direkt angivna i 2 kap. 4 § LSO)
  • Gruvor

Sevesodirektivet

Efter en större olycka i den italienska staden Seveso år 1976 påbörjades ett arbete med att ta fram ett EU-direktiv i syfte att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Detta ledde fram till det så kallade Sevesodirektivet. I Sverige är direktivet infört genom Sevesolagstiftningen, som omfattar lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, förordning (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, föreskrifterna (MSBFS 2015:8) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, miljöbalken (1998:808), LSO samt plan- och bygglagen (2010:900).

Enligt Sevesodirektivet finns det två olika kravnivåer (lägre och högre kravnivå). Verksamheten delas in i dessa kravnivåer beroende på vilken typ av hantering samt hanteringsmängd som verksamheten hanterar. Dessa olika kravnivåer innebär olika krav på verksamheten och myndigheter där verksamheten bedrivs.

Krav för högre nivån

  • Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den högre kravnivån måste tillståndsprövas enligt miljöbalken.
  • Verksamheterna ska skriva en säkerhetsrapport, som bl.a. ska innehålla ett handlingsprogram, en intern plan för räddningsinsatser samt underlag till kommunens insatsplan, en redogörelse för genomfört samråd och uppgifter om de farliga ämnen som förekommer och i vilka mängder de finns.
  • Slutligen ska information till allmänheten tas fram. Den ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats och lämnas ut till den allmänhet det berör.

Krav för lägre nivån

  • Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den lägre kravnivån ska göra en anmälan till länsstyrelsen eller lämna motsvarande information vid tillståndsansökan.
  • Utarbeta ett handlingsprogram som ska skickas till länsstyrelsen.
  • Ta fram information till allmänheten som ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats.

Myndigheters skyldigheter

MSB är central tillsynsmyndighet enligt Sevesolagstiftningen.

För kommuner och länsstyrelser finns det ett antal skyldigheter inom Sevesoområdet:

  • Kommunen ska upprätta en plan för räddningsinsatser för verksamheter på den högre kravnivån.
  • Information till allmänheten från respektive Seveso-verksamhet ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats.
  • Kommunen ska genomföra god fysisk planering som i möjligaste mån separerar Sevesoverksamheter från annan verksamhet.
  • Länsstyrelsen är operativ tillsynsmyndighet för Sevesoverksamheter och ska ta fram en tillsynsplan för berörda verksamheter samt upprätta ett tillsynsprogram för varje verksamhet.

Viktigt meddelande till allmänheten

När en akut fara hotar kan allmänheten snabbt varnas med hjälp av utomhuslarmet Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta är Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalens sätt att varna för olyckor på Sevesoanläggningar eller farliga verksamheter och kan exempelvis ske vid utsläpp av giftig gas, förgiftat vatten eller kraftig brandrök.

Signalen består av en 7 sekunder lång ton, följt av 14 sekunders tystnad i minst 2 minuter. När du hör signalen ska du:

  • gå inomhus
  • stänga dörrar, fönster och ventilation
  • lyssna på radio eller se på tv, i första hand Sveriges Radio P4 och SVT.

Information kan också komma på text-TV. Viktigt meddelande-signalen följs av "faran över", vilket är en 30–40 sekunder lång sammanhängande signal. Dessa signaler provas klockan 15.00 första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Farlig verksamhet inom förbundet

Inom förbundets geografiska områdesansvar finns det 24 farliga verksamheter varav nio stycken är bergtäkter, elva stycken är dammanläggningar och fyra stycken övriga verksamheter.

Sevesoanläggningar med högre kravnivå

Sevesoanläggningar med lägre kravnivå

Övrig farlig verksamhet

  • Kemtrans AB, Härnösand
  • Kramfors-Sollefteå flygplats, Kramfors
  • Degerforsens kraftverksdamm, Sollefteå
  • Sollefteå kraftverksdamm, Sollefteå
  • Gulsele kraftverksdamm, Sollefteå
  • Hällby kraftverksdamm, Sollefteå
  • Storfinnforsens kraftverksdamm, Sollefteå
  • Långbjörns kraftverksdamm, Sollefteå
  • Ramsele dammanläggning, Sollefteå
  • Edensforsen dammanläggning, Sollefteå
  • Ledinge dammanläggning, Sollefteå
  • Forsse dammanläggning, Sollefteå
  • Moforsens dammanläggning, Sollefteå

Senast uppdaterad: 16 januari 2020